Kaffets tillverkningsprocess

Kaffets historia har sitt ursprung i Etiopien, där det var en getherde runt 400 e.kr som sägs ha upptäckt kaffet. Hans getter började uppträda konstigt efter att ha ätit några röda bär från en buske. Getterna blev fulla av energi och började dansa. En munk i ett närliggande kloster fick nyss om dess röda bär. Efter att ha provat tyckte munken att han blev piggare så han bestämde sig att koka bären.  Han kokade bären till en dryck som skulle hålla munkarna vakna under längre bönestunder. Idag är kaffet världens populäraste dryck och människan dricker tillsammans 400 miljarder koppar varje år. Innan kaffet når koppen går den igenom en tillverkningsprocess.

Skörden och behandlingen av kaffebönan

Kaffebusken skördas ungefär en gång om året. Vilken tid på året skiljer producentländerna åt beroende på vart de ligger på ekvatorn. Skörden sker när buskens frukt har blivit röda och är mogna. Frukten skördas oftast genom att den plockas för hand och skrapas varsamt bort från grenarna. I vissa fall plockas frukten en och en, vilket är en tidkrävande och dyr process. Det är viktigt att frukterna plockas i rätt tid, för att ge det finaste kaffet.Direkt efter skörden börjar behandlingen av kaffebönan. Det finns två olika behandlingsmetoder för kaffebönan: den våta metoden eller den torra metoden. Första steget i den våta metoden plockas kaffebönorna ur frukten inom ett dygn. Med hjälp av en maskin tvättar man bort fruktköttet och skinnet. Genom naturliga enzymer bryts skyddslagret ner runt kaffebönorna. Steg två i processen är att torka kaffebönorna i en torkmaskin eller i solen. Metoden avslutas sedan med polering av kaffebönorna för att få bort det sista lagret av skalet. Kaffebönorna klassificeras sedan efter storlek och vikt.

torra metoden

Den torra metoden låter man kaffefrukterna torka i solen i sju till tio dagar. Skalet på frukten blir brun och frukten skrumpnar när den får torka. Inne i den torkade frukten kan man höra bönorna skramla.

Från rostning av kaffebönan till att kaffet mals

Kaffebönorna läggs i en rostningsmaskin som håller temperatur på upp till 288°c. Kaffebönorna blir större runt en temperatur på 204°c. Kaffebönornas mörkbruna färg träder fram genom dess oljor. Det är vid rostningen som kaffets aromer träder fram. Under rostningstiden reduceras även koffeinhalten.  Det finns tre olika grader på rostningen. Ljusrostning har bönorna rostats i kortare tid än 7-8 minuter. Smaken är oftast mildare än och högre syra i karaktärerna. Koffeinhalten är högre än när bönorna rostas mer. Vid mellanrost sker rostningen i upp till 14 minuter. Kaffet får mer rundare smaker och mer av koffeinhalten har försvunnit. Vid mörkrostade bönor har de rostats som mest. Smaken blir kraftigare och den naturliga kaffe smaken minskar. Koffeinhalten är lägst vid mörkrost.  

Från rostning av kaffebönan till att kaffet mals

Kaffebönorna mals oftast avslutningsvis för att få ut mer smak från bönorna. Hur fint man maler kaffet beror på vilken byggmetod kaffets ska användas till. En utgångspunkt är att ju snabbare byggtid desto mer finmalet. Exempel på när man finmaler kaffebönorna är vid espresso. En espresso bryggs på ungefär 20 sekunder. Kaffe-press som har en längre byggtid kräver att kaffebönorna har en grövre malning, för att få den bästa smaken. För att få ut mest smaker från kaffet bör de vara färskmalet. När kaffebönorna mals förlorar de sina karaktärer i smaken fortare.    

Alfred

Lämna ett svar

Tillbaka till toppen